Marknadsekonomi, rättvisa och välstånd

http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/327/5972/1480

I stora makrosystem, samhällen är det förbryllande när främlingar regelbundet ger varandra ömsesidigt fördelaktiga transaktioner. De evolutionära mekanismer som är förknippade med släktskap och ömsesidighet, är inte lätta att överföra till att omfatta stora icke-närstående grupper. Detta bör tyda på att utvecklingen av dessa samhällen har förutsatt normer och institutioner som upprätthåller rättvisa i dessa utbyten.

Om det är så, då bör institutioner engagera sig för större rättvisa och straffa orättvisa mer. Tre nya beteendevetenskapliga försök över 15 olika populationer, visar att marknadsintegration (mätt som andelen inköpta kalorier) samvarierar positivt med rättvisa medan samfundet storlek positivt samvarierar med bestraffning. Fungerande marknadsekonomier är inte enbart en produkt av en medfödd psykologi, det speglar också normer och institutioner som har uppstått under loppet av mänsklighetens historia.

Ju mer modern och marknadsbaserad kultur försökspersonerna levde i, desto mer erbjöd de motspelaren och desto mer gav de upp för att bestraffa dem som var allt för själviska.

De minst generösa i försöken var en grupp nomader i Tanzania, de mest generösa var lönearbetare i Missouri. Ju större erfarenhet som grupperna däremellan hade av att köpa, sälja, byta och förhandla, desto mer ´rättvisa´ var de enligt forskarna. Forskarna har tidigare gjort försök med andra grupper, men fick samma resultat, så de tycks stå på stadig grund.

En tolkning är att den som regelbundet handlar och förhandlar med andra människor utvecklar ett intresse för andras preferenser, en blick för vad även de vill ha ut av utbytet. Det bidrar till ens sinne för rättvisa och påverkar ens beteende i framtida möten. Insikten att kunden alltid har rätt finns inte i generna, det är något vi lär oss när kunden annars kan gå någon annanstans.

Vänsterintellektuella som hävdar att människan inte alls motsvarar de ekonomiska modellernas egenintresserade vinstmaximerare tycks ha rätt. Men intressant nog kan det vara fria marknader som har gjort att vi inte längre gör det.