Vi har alltid lärt oss genom att lyssna på äldres kunskaper och erfarenheter. Det vill säga fram till för ungefär tre generationer sen. Då, när industrialiseringen tog fart på bred front, blev samhällets förändringshastighet så stor att den äldsta generationens visdomar inte längre var relevanta.

Teknikutvecklingen förvandlade farfarsgenerationen till barlast, respekten minskade, den blev ett problem som skulle hanteras.

Särskilt de sista tio åren har detta accentuerats genom Internets massiva genombrott som infrastruktur ur snart sagt alla aspekter och genom globaliseringen av ekonomi och handel.

Världen blev på en gång både tillgänglig och enormt stor. Ur denna väldiga kontaktyta blev det inte svårt att utvälja valfri subkultur, eller intressegemenskap. Ständigt till hands, alltid relevant och precis mitt i prick på kravprofilen. Med 3g-dongeln är den egna specialdesignade världen kontaktbar överallt ifrån.

Och i dessa sociala subsystem utvecklas också språket allt snabbare. Föräldrar berättare att de inte längre hinner höra vad deras tonåringar säger, de pratar för snabbt (och det har inte att göra med ålderförändringar hos föräldrarna). Eller att de har ett förkortningsspråk, baserat på engelska, som utvecklas i chatten ofta inom spel som t ex World of Warcraft: brb, irl, afk etc

De blir kompisar, pratar om det mesta men har ingen aning om var de bor. Inte sällan på engelska, för nån i gänget är inte svensk.

Vi människor har en oerhörd förmåga till anpassning. En av våra starkaste sidor, faktiskt. Men den hastighet med vilken världen förändras just nu har vi aldrig varit ens i närheten av tidigare. Det ska bli verkligt spännande att se om våra psykosociala verktyg klarar av att kompensera det generationsavstånd som obevekligen blir följden av det mobila, ständigt migrerande samhället.

Eller kommer subkulturerna att växa sig så starka att vi faktiskt inte går mot ett globalt språk (engelska och/eller mandarin) utan att det växer fram nya språkstammar, nya digitala regioner. Ett ”Second life” så verkligt det skulle kunna vara? Nya språkliga klyftor som läggs till de gamla.

Jag har ingen aning. Men ett spekulera är ju alltid intressant.