Hur många procent av alla hemsidor som finns därute är fortfarande bara den gamla broschyren i ny förpackning? 90? De trodde kanske att så skulle det förbli.

Men sen rullade Facebook in. Först för ungdomarna, därefter för de (allt) äldre. Nu sitter mormödrar och pillar på tangentborden och försöker uppdatera sig om vad barnbarnen egentligen har för sig.

Så kom Twitter för SMS-generationen. En kommunikationens haiku som sparsmakat och avskalat ger synpunkter och förmedlar länkar.

Så kommer nu de dynamiska kommunikationsplattformarna i ett tredje socialt media-steg. Jag har här, med viss bävan, utvecklat tankarna om Google Wave. Men hit hör också de redan existerande Google Friend Connect och Facebook Connect. Det är Real Time Web 2.0, den rörliga kommunikationen där det inte spelar nån roll var du rent fysiskt befinner dig. Joakim Jardenberg utvecklar en spännande analys i ämnet här.

”Realtid håller på att få en ny innebörd”, säger han träffande. ”Det handlar inte längre bara om tidsperspektivet utan också om var du befinner dig. Realtid handlar mer och mer om en optimering av tid och rum”.

Så den som till äventyrs trodde att Twitter var något annat än en kort passus i en allt snabbare utveckling får härmed tänka om. Inte för att jag tror att det var särskilt många som trodde det.

Pax vobiscum

Efter 100 minuters videopresentation av nya Google Wave är det klart att de kommer att lansera nåt ganska revolutionerande i höst.

Kolla själv här: http://korta.nu/2a8b. 1,3 miljoner visningar sedan den 29 maj är en indikation på intresset.

Ordet Google Wave ger ingen träff på sökningar i DN, SvD eller Aftonbladet.

Google Wave kan mycket väl vara slutet på de olika sociala medieplattformarna. Allt innehåll kommer att kanaliseras över till Google.

I Goggle Wave händer allt i realtid. Din kompis ser vad du skriver medan du skriver. Rättstavningsfunktionen verkar helt suverän, den korrigerar blixtsnabbt alla fel och betydligt smartare än i MS Word. Du kan skriva med översättning till ca 40 språk, också det i realtid.

Och det är just realtidsöversättningen och realtidsrättningen som har förutsättning att bli en killer-app inom Google Waves. Tänka alla spanjorer som inte kan engelska. Eller alla som kan lite grann men skäms för sin långsamhet och sin haltande stavning.

Med Google Waves är det bara att tuta och köra och börja kommunicera med hela världen.

Det och mycket, mycket annat. Google behärskar sökmotorvärlden, och vill nu ta sig an dialog- och konversationsvälden. Det är ett nytt kommunikationsprotokoll som kombinerar IM-klienter som MSN Messenger, Trillian med epost-klienter som Outlook och Mozilla Thunderbird.

Det är två bröder som står för utvecklingen, Lars och Jens Rasmussen, samma killar som låg bakom Google Maps.

Twitter, Facebook, Orkut, LinkedIn är alla beroende av medlemskap för sin position. Det som definierar framgång för en social mediesite är antalet medlemmar.

Antingen kommer dessa sociala mediesiter att öppna upp för Google Waves för icke-medlemmar, eller så kommer man att kräva medlemskap för icke-medlemmarna. Så, för att läsa och besvara Waves på t ex Facebook måste man vara medlem där, eller så kan alla svara på Waves i Facebook.

Om medlemskap kommer att krävas, så innebär det att både medlemmar och icke-medlemmar ”tvingas” till Google för att få en fullvärdig konversation. Men om ett medlemskap inte krävs, så finns ju inget behov av att bli medlem på Facebook till att börja med.

Intressant dilemma.

Som användare är det förstås lysande. Man behöver inte vara medlem på ett halvdussin olika sidor, eller för att kunna föra den nödvändiga konversationen.

Men det skrämmande är den position håller på att skaffa sig. Om Google Waves blir det paradigmskifte jag tror att det blir, kommer Google att ha skaffat sig en obehagligt stor dominans.

När de skannat in och tillgängliggjort alla världens texter och gjort open source-lösningar som slår ut Microsofts officepaket, ja då fattas inte mycket för att påstå att det är Google som behärskar världen.