E4 mellan Umeå och Skellefteå borde skyddas som ett vägreservat så att kommande generationer kan se hur E4 såg ut förr i tiden, när farfar var ung. På samma sätt kan man här på ”KOREAN CENTRAL NEWS AGENCY of DPRK” (http://www.kcna.co.jp/index-e.htm) hitta härliga citat för oss sjuttiotalsnostalgiker. Den typen av texter är också skyddsvärda.

Tänk bara: USA är imperialister, Japan är reaktionärer och SydKorea lakejer. Klart och tydligt utan nyanser, precis som det var förr.

Om dom bara inte haft bomben.

”Choe Thae Bok, alternate member of the Political Bureau and secretary of the Central Committee of the Workers’ Party of Korea, in a speech said that the nuclear test was a grand undertaking to protect the supreme interests of the DPRK and defend the dignity and sovereignty of the country and nation in face of the U.S. imperialists’ unabated threat to mount a preemptive nuclear attack and sanctions and pressure upon it.

The army and people of the DPRK defending the destiny of the country and the nation and socialism and opening a great heyday of prosperity unprecedented in the history spanning 5,000 years demonstrated the dignity of the nation and the strong national power through the successful nuclear test, he noted, and went on:

The successful nuclear test powerfully encourages the servicepersons and people of the DPRK all out in the 150 day-campaign, effecting a new revolutionary surge to open the gate to a great prosperous and powerful nation. It will contribute to defending the sovereignty of the country and nation and socialism and ensuring peace and security in the Korean Peninsula and its vicinity with the might of Songun.

The situation of the country is growing tenser as the days go by owing to the vicious hostile policy toward the DPRK pursued by the U.S. imperialists and the Japanese reactionaries and their lackeys the south Korean conservative forces. But the army and the people of the DPRK with the strong nuclear deterrent for self-defence will make steady advance along the road of independence, the road of Songun full of the faith and optimism without the slightest vacillation, he added.”

Nordkorea. De har bomben. Pakistan har bomben. Iran kanske också snart. Om tio år bör minst 2-3 länder till med tveksam förmåga att handha den också ha skaffat sig det ultimata terrorvapnet.

Det blir ingen rolig värld. Vi som växte upp under terrorbalansens skugga vet att då var gränserna skarpt utmejslade och insatserna alltför höga. Allt skulle ha varit på några dagar och dessutom i global skala. Men både Sovjet och USA klarade det. De var trots allt kapabla till rationellt tänkande.

Men när jag såg den nordkoreanske nyhetsuppläsaren i högröd i ansiktet halvskrika fram den strålande nyheten om kärnsprängningen blev jag rädd. Eller när jag såg de ständiga inklippsbilderna med nordkoreanska soldater studsmarschera i perfekt fanatisk formation.

Eller när Ahmadinejad proklamerar sina förvirrade religiösa idéer som hämtade från medeltiden. Ska den mannen nånsin tillåtas få en kärnvapenknapp att hålla fingret på?

Eller vad händer om Pakistan faller ihop och gangstertalibanerna tar över?

Molnen hopar sig. Världen blir alltmer hotfull.